Man I can understand how it might be Kinda hard to love a girl like me I don't blame you much for wanting to be free I just wanted you to know Swizz told me let the beat rock

Vad är din stora, ständiga mat-craving? Sallad. Eller ah, pasta, kyckling, gurka, ost, ananas, riven ost, räkor och vitlökssås. Det är min craving. Jämt och ständigt. Eller typ pommes med aioli. 

Vad brukar du dagdrömma om? Att jag kommer bli känd och tjäna massa pengar och alla kommer tycka att jag är cool. Haha, hemskt men sant. Den här veckan har jag dagdrömt om hur mycket jag skulle vilja bli författarinna eller starta ett eget magasin som handlar om viktiga och mindre viktiga saker. 

Vad är din stora guilty pleasure? Ligga i soffan och kolla PLL efter jag slutat jobba. Och kaaanske äta någon kaka eller något. 

Vilken kvinna skulle du vilja ge en dos med virtuell kärlek och pepp?  Skulle vilja säga någon väldigt sofistikerad världsviktig kvinna nu, men har inte någon sådan på huvudet. Skulle nog säga att alla kvinnor behöver en dos med kärlek och pepp! Mer eller mindre.

Hur är du som vän? Dålig på att höra av mig. Dålig på att minnas födelsedagar. Men är å andra sidan extremt obrydd och okej med att mina vänner i gengäld glömmer bort min födelsedag eller inte hör av sig på flera veckor. Men sedan skulle jag säga att jag är snäll och lojal. Och kanske rolig att vara med. 

Vilken TV-serie/film/bok citerar du allt som oftast? Kollar ju mycket PLL så många citat som jag säger kommer därifrån, antar att det är för att allt fastnar i huvudet från den serien. Men annars citerar jag ibland Notting Hill, och det är för att det är världens bästa film och citat är värd att nämnas. 

Vilken egenskap hos dig själv är du mest stolt över? Att.............. Hm. Fråga mig någon annan dag. 

Vad äter du helst när du är solokvist? Köpsallad från ICA. Lätt. Eller vilken köpmat som helst. 

När känner du dig som starkast? Hmm.. Psykiskt? När jag lyssnar på typ Kanye. Då känns det som jag kan söka till Idol, bli världens mäktigaste kvinna, ta över tronen och lite mer. Men den känslan försvinner ganska fort. 

Vad skulle du säga om du fick färdats tillbaka och ge ditt tonårsjag ett råd? Är ju bara ett år sedan. Men om vi tänker tillbaka mer år än ett så är det väl - Låt dem inte se ner på dig. Våga visa vem du är. Var stor på dig och det kommer lösa sig. Detta råd ger jag även till snart 21-åriga jag. 




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: