Hemma igen!

Är väldigt ledsen för det. Vill vara där jämt. Varende gång när vi kommer hem känns allt så hopplöst bara. Som att man aldrig kommer hitta motivation och nöja sig med livet här. Även fast det alltid går över på några dagar får vi alltid den känslan. 

  Som att vi behöver vara där för att vara lyckliga på riktigt. 

 

Där borta äter man middag vid midnatt. Skulle jag äta vid midnatt i här skulle jag äta ensam.

 

Imorgon är allt som vanligt igen men idag känns allt lite extra jobbigt. Saknar mina hundar också. Får träffa dem igen på onsdag. 

 

Bjuder på lite bilder med en väldigt närvarande analog touch. 

Vi hörs igen! 💚💛💜