Omnom...
Igår påvisade Gud ännu en gång att livet inte är rättvist och att vissa ska behöva gå igenom helvetet för att sedan någonstans komma ut starka. Jag tröstade mig själv samt Felix med att göra god mat. God mat är det bästa i jobbiga stunder, det blir liksom lite bättre då.
Till förrätt blev det räkbakelse. Min bästa förrätt.
Och till varmrätt invigde vi plankorna vi fått av mamma och pappa. Plankstek utan sprits till moset, utan baconlindad sparris och tomat. Eller Felix fick tomathalva på sin men jag gillar det inte. Den ser kanske inte supertrevlig ut men den var faktiskt god. Allt blir gott på planka. Särskillt pulvermos<3
